2009-04-29

Inifrån Skatteverket, del CLXXXI

På Skatteverkets hemsida står det "Jobba hos oss - Vi erbjuder: Attraktiv arbetsplats för dig". Javisst! Och trevliga kollegor får du också.

Den första som möter dig när du kommer till jobbet är dammråttan Doris. Hon och hennes familj arbetar i trapphuset, och varje morgon ger de sig ut i en glädjedans runt dina fötter.

Ett kärt återseende, varje morgon.

Medelåldern på arbetsplatsen är ganska hög. Lokalerna är därför demensanpassade, vilket du kommer att märka när du ska leta upp ditt kontor.

I en rak korridor kan ingen gå vilse.

När det är dags för möte ska du veta att våra sammanträdeslokaler är utrustade med den senaste audiovisuella tekniken.

Den både lyser och bullrar.

Om du behöver, som vi säger, "gå på huset" så kan det vara bra att känna till att faciliteterna är utrustade med såväl belysning som rinnande vatten. Och praktiska krokar att hänga upp kavajen på.

Hooked on a feeling?

Så vad väntar du på? Skicka in din ansökan redan idag - vem vet, kanske är Skatteverket ditt paradis?

2009-04-28

Inifrån Skatteverket, del CLXXX

I sin senaste intranät-kolumn skrev Christina Gellerbrant Hagberg, chef för Skatteverket i Stockholm, om de förändringar som väntar och de nya arbetssätt som ska implementeras. Detta ställer nya krav på oss medarbetare och plötsligt tyckte jag att det var dags att skriva brev till Christina Gellerbrant. Brev och brev förresten, givetvis skickade jag ju e-post eftersom e ju är melodin på Skatteverket nuförtiden.
Från: Jesper Svensson
Till: Christina Gellerbrant Hagberg
2009-04-27 13:15

Hej Christina,

jag har tagit del av din senaste kolumn på intranätet (2
009-04-24, "Förändrade arbetssätt väntar"). Där talar du mycket om de förväntningar Skatteverket har på oss medarbetare inför 2012.

Vi ska ha god besöks- och bemötandekompetens. Vi ska ha bredare generalistkunskaper. Vi ska dessutom ha detektivkompetens - vara kreativa och duktiga på it.

Jag vill först klargöra att jag inte har några invändningar mot den inriktningen. Den verkar rimlig i förhållande till verksamhetens mål.


Men en fundering kommer ofrånkomligen krypande - what's in it for us?

Du talar mycket om de krav som kommer att ställas på oss medarbetare, men mindre om vad vi kommer att få ut av det. En anställningsrelation är ett givande och ett tagande. Just nu känns det som att det mest är vi i personalen som ger. Vi ger av vår flexibilitet och anpassningsbarhet, av tålamod och energi. Men jag önskar att det fanns en tydligare "morot", att ni i ledningen var bättre på att förklara varför det kommer att vara bättre/roligare/mer stimulerande att jobba på Skatteverket år 2012.

Jag saknar också information om hur idéerna från Stafettpinnen-processen omsatts/kommer att omsättas i praktiken. På vilket vis kommer Skatteverket år 2012 att erbjuda bättre handledning, mer teamarbete, bättre karriärmöjligheter och en godtagbar löneutveckling? Jag tycker det har varit lite tyst kring detta sen rapporterna lämnades in i september. Kanske något för nästa kolumn på intranätet?

Med vänlig hälsning,
Jesper Svensson
Som en liten bonus kan jag bifoga en bild från vårt intranät. Stafettpinnen-processen (se bl.a. del LXXXIV), som initialt involverade hela Skatteverkets i Stockholm personalstyrka om ca 1 600 pers, drog igång i mitten av oktober 2007. Ett knappt år senare lämnade de utsedda arbetsgrupperna sina förbättringsförslag till regionledningen. Det var den 11 september 2008. Därefter hände... ja, ni ser själva.

2009-04-24

Inifrån Skatteverket, del CLXXIX

När solen skiner som bäst så finns det åtminstone två saker som är bra med Skatteverket: 1. Närheten till Medborgarplatsens uteserveringar och 2. Underbart lunchsällskap.

Även skattmasar måste äta ibland.

Nya tider för Nutek


Myndigheten med det tidigare så behändiga namnet Nutek har bytt namn till det mer byråkratklingande Tillväxtverket. Och fått världens fulaste logga på köpet.

2009-04-23

Inifrån Skatteverket, del CLXXVIII

Igår hade vi lite trivselaktiviteter på Skatteverket. Eftersom det ekonomiska läget är ansträngt (har motsatsen någonsin inträffat?) så var trivselaktiviteterna av budgetvänlig karaktär. Chefen lagade fisksoppa åt oss och därefter spelade vi TP (varvid vi konstaterade att faktagranskarna uppenbarligen tagit långledigt just när facit skrevs - och nej, jag är inte bitter den här gången).

För att visa vår chef uppskattning med anledning av hans insats vid kastrullerna så förärade vi honom en mycket smakfull och helt säkert otroligt användbar duschmössa. Jag förutsätter att han uppskattade presenten mycket och känner sig motiverad att även vid kommande trivselaktiviteter bjuda oss på middag.

Skyddar mot vatten och social acceptans.

Under hela kvällen respekterades givetvis Skatteverkets alkoholpolicy.

2009-04-21

Inifrån Skatteverket, del CLXXVI

Med syfte att göra det enkelt, roligt och lönsamt att driva företag så har regeringen lovat att arbeta för förenklade regelverk. Så här står det på Näringsdepartementets hemsida:
Målet för regeringens regelförenklingsarbete är att företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk ska minska med minst 25 procent till hösten 2010. Regeringens syfte är också att regelförenklingsarbetet ska leda till en märkbar förändring i företagens vardag.

Regelgivare bör ha det mindre företaget som referens när regelverk utformas. Ett enkelt, ändamålsenligt och lättförståeligt regelverk för små företag fungerar också i allmänhet väl för det stora företaget.

Regelförenkling är en av regeringens insatser för att främja fler jobb och växande företag.
Ansvarig myndighet för regelförenklingen är Tillväxtverket (f.d. Nutek), och det har till och med tillsatts ett särskilt Regelråd, som bl.a. ska granska förslag till nya och ändrade regler.

Hur väl regeringen lyckats i sina ambitioner kan man diskutera. Merit Wager är en utav många egenföretagare. Hon har gett sig i kast med att läsa igenom Skatteverkets broschyr Skatteregler för enskilda näringsidkare. På 55 sidor förklaras de skatteregler som egenföretagarna förväntas behärska. Eller, rättare sagt, en del av reglerna. På bloggen egenforetagarna.se uppmanar Merit Wager politikerna att läsa igenom broschyren och "tala sedan om ifall den lockar eller avskräcker människor från att starta eget!"

Merits fråga behöver inte vänta på svar. Dessutom ska man tänka på att skattereglerna bara är ett av alla hinder som företagen stöter på. Därtill kommer alla övriga regelverk som de ska stångas mot - tillstånd, miljöregler, lokalanpassningar, arbetsgivarregler och gud vet allt. Maud Olofsson och hennes regelförenklingsprofeter har onekligen en del att ta tag i.

2009-04-20

Heja övervakningssamhället!

För ett tag sedan uppstod det ett visst rabalder sedan Ica börjat registrera sina stamkunders varuinköp, med syfte att kunna skicka ut riktade rabatterbjudanden. Tanken är väl att den som ofta köper vegoburgare inte ska få reklam om fläskfilé, och vice versa. Inte av omtanke mot kunden förstås, utan för att Ica ska sälja mer.

Själv gillar jag Icas idé. Tack vare Ica-övervakningen slipper jag nu få rabattkuponger på tamponger och välling. I stället kom det idag ett brev med rabatter på falukorv och äppelmos-refill. Bra tänkt, Ica!

Och det fina i kråksången är ju att om man inte gillar att Ica håller koll på ens köpvanor så kan man ju alltid klippa Ica-kortet. Eller handla på Konsum.

Citatet

"Kriminella ska sitta i fängelse, inte i regeringen."
Valslogan från Helen Zille, oppositionspolitiker i Sydafrika (SvD den 20 april).

Det kommande sydafrikanska valet har många spännande komponenter. Det statsbärande partiet, ANC, har en ny ledare, Jacob Zuma, som varit anklagad för våldtäkt och korruption. Och som dessutom tycker att en dusch efter samlaget räcker för att skydda mot hiv. Han framstår därmed som ännu mera ignorant i hiv/aids-frågan än sin företrädare Thabo Mbeki, vilket måste betraktas som en prestation. Han stödjer sig dessutom mer på vänsterfalangen inom partiet, inte minst det nästan militant socialistiska ungdomsförbundet, vilket gör att han även i övrigt utgör en potentiell risk. Mbeki var ju åtminstone marknadsliberal.

En joker i leken är Cope, en utbrytarrörelse ur ANC. Har Cope några chanser att ta udden av ANC:s alltmer skadliga maktdominans? Och kan Helen Zille och hennes kollegor i DA skrälla i Kapprovinserna, och därmed hindra ANC:s planer på att ändra grundlagen?

Det framstår mer och mer som att Sydafrika står inför ett vägval. Ska landet gå i Robert Mugabes fotspår och bli alltmer auktoritärt och ofritt? Eller kommer Sydafrika även i framtiden att vara ett föredöme för övriga afrikanska länder? På onsdag vet vi mer.

2009-04-19

Inifrån Skatteverket, del CLXXV

Den 1 juli införs nya regler för ROT-avdrag. I stället för att kunderna får ansöka om skattereduktion i sin deklaration vältrar man över ansvaret på företagen, som förväntas dra av halva arbetskostnaden på fakturan och sen begära resten från Skatteverket.

Tanken är förstås att öka den stimulerande effekten i och med att kunderna slipper vänta på ROT-återbäringen till nästa deklaration. Men konsekvensen blir en ökad adminstrativ börda på företagen, samt en större risk - om kunden redan utnyttjat hela sitt ROT-avdrag finns risken att Skatteverket nekar att betala ut ROT-pengarna.

- Risken är att vi byggare och snickare drar oss för att jobba mot en privatperson när vi ska ligga ute med pengarna. Och då kommer folk att ta en svartjobbare lik förbannat, säger Eive Nilsson, som arbetar på ett byggföretag i Göteborg (G-P den 17 april).

För att komma från en regering som säger sig jobba för enklare regler för företagen så verkar utformningen av ROT-avdraget vara resultatet av ett totalt hjärnsläpp.

2009-04-17

Inifrån Skatteverket, del CLXXIV

Jag brukar alltid spetsa öronen när jag hör medmänniskor prata om Skatteverket. Ett sådant tillfälle inträffade under kvällens vindrickande på en uteservering, när jag överhörde en diskussion som gick ungefär så här.
"Jag ringde Skatteverkets skatteinformation igår."
"Jaha?"
"Ja och då sa de att det var typ 200 före i kön. Så då lade jag på direkt, liksom."
"OK?"
"Ja men det var ju ett sånt där 071-nummer. Det skulle ju blivit skitdyrt att vänta så länge!"
Samtidigt som jag försökte hålla mig för skratt så upplyste telefonörens kompisar honom om skillnaden mellan ett dyrt 071-samtal och Skatteupplysningens kostnadsfria 0771-nummer.

2009-04-16

Inifrån Skatteverket, del CLXXIII

På tal om skriftlig konflikthantering... I dag lanserades en ny variant av "Din mamma jobbar inte här" i Skatteverkets lunchrum.

Konsekvensen av att rekrytera unga akademiker.

Borg håller i pengarna

Regeringen har presenterat sin vårbudget och Anders Borg har inpräntat att konjunkturläget är allvarligt. Thomas Östros är förstås missnöjd, liksom hans "kompisar" i den rödgröna röran. Det är ungefär vad man kan förvänta sig.

Desto roligare då, att de flesta ekonomer tycks uppskatta finansministerns varsamhet med budgetmedlen. John Hassler, professor i nationalekonomi, gillar att regeringen är försiktig. KI:s gd Mats Dillén har förståelse för att Borg vill vänta med stora satsningar till höstbudgeten. Robert Bergqvist på SEB tycker att regeringens åtgärder är "en rimlig och klok strategi".

Så här skriver SvD:
När OECD i mars bedömde de 30 industriländernas krispaket hamnade Sverige strax under det vägda genomsnittet sett till omfattningen av beslutade finanspolitiska insatser, skriver regeringen i budgeten.

–De nya åtgärderna kommer att flytta Sverige högre upp på rankingen, konstaterar David Turvey, OECD:s Sverige-analytiker som igår gick igenom budgeten.
Anders Borgs budget är inte den mest publikfriande som presenterats. Det är nog det som känns betryggande. Det hade varit värre med en regering som, à la Östros, gödslade med lånade pengar.

(OECD:s Sverigeanalys för 2008 kan man förresten läsa här. Det har runnit en del vatten under broarna sedan den publicerades men många slutsatser är fortfarande aktuella.)

2009-04-15

Inifrån Skatteverket, del CLXXII

"Du är en fantastisk människa", sa han, mannen som jag nyss hjälpt fylla i en K6-blankett. Och så tog han mig ordentligt i hand och lämnade expeditionen med ett saligt leende på läpparna.

"Jovars, man gör så gott man kan", tänke jag, som inte haft hjärta att upplysa den lycklige mannen om att det var första gången i mitt liv jag fyllt i en K6:a.

Ty så förunderligt fungerar det på Skatteverket, att man skickar ner personal som inte kan något om taxeringsverksamheten till allmänhetens Expedition för att hjälpa allmänheten i - tja, mestadels taxeringsfrågor.

Varför? Jo för att den ordinarie personalen på Expen är på utbildning hela april, den månad de behövs som bäst för att svara på folks frågor inför deklarationsinlämningen. Det blir nog ingen guldstjärna för den planeringen.

Inifrån Skatteverket, del CLXXI

Skatteverket och stripporna, fortsättning...

Som tidigare meddelats (se del CLXX) har Skatteverket begett sig ut på jakt efter personer som exponerar sina kroppar via webbkamera och tar betalt för det. Nätstripporna bedriver ju också näringsverksamhet, och sådan ska beskattas. Inget undgår Fiscus.

De torde i vart fall inte ha särskilt höga
kostnader för arbetskläder.


Den svenska skatteförvaltningens höga ambitionsnivå har nu även blivit en internationell nyhet. I en adekvat illustrerad BBC-artikel intervjuas Skatteverkets projektledare Dag Hardyson. Han förklarar att stripporna sannolikt inte har särskilt höga kostnader i sin verksamhet, utan det mesta av deras betalning torde gå direkt i fickan. Hardyson har förmodligen rätt i det.

Bäst av allt är emellertid artikelns slutkläm.
Web search tools like spiders had failed to detect the Swedish strippers.
"When we investigated the sites manually it worked better," he added.
Tänka sig. I stort sett alla granskningsurval som Skatteverket gör sker maskinellt. Men just när det gäller nätstrippor så är det tydligen bara ett manuellt urval som gäller. How peculiar.

2009-04-11

Citatet

"[A]ndra har ställt frågan varför det inte är legitimt för företagsledare
att få höga ersättningar, medan kritik har undgått mycket förmånliga
anställningskontrakt för kända idrottsstjärnor, såsom fotbollsspelaren Zlatan
Ibrahimović.

Svaret på den senare frågan är enkelt. Det är mycket tydligt vad Zlatan
gör. Han gör mål [...]"


Lars Engwall i SvD den 8 april (Skyhög lön för oklar möda)

2009-04-08

Från Blåkulla till Bryssel?

Gudrun Schyman och jag har en liten historia ihop från tiden i Republikanska Föreningen. Republikfrågan är väl ärligt talat en av få frågor där vi har samma uppfattning. Men hon är en rar person och har skickat det roligaste påskkortet hittills.

"Jag brukar inte blanda Påsk och Politik", skriver Gudrun i sin påskhälsning. Det är lugnt, Gudrun. Du är ursäktad för den här gången.

Inifrån Skatteverket, del CLXX


Man undrar ju litegrann hur diskussionerna gick bland kontrollstrategerna:
"Jaha, killar, vad ska vi kontrollera i år: taxiåkare, byggbolag eller nätstrippor?"
"Hm."
"Ja, då var det alltså bestämt. Ut på nätet nu och leta lämpliga revisionsobjekt!"

Hon har faktiskt mördat en polis

Annika Östberg har fått komma till Sverige. Och tidningarna är alldeles till sig i trasorna. Det är nästan som om Moder Teresa bestämt sig för att borsta av sig de tre skovlarna mull och återvända till jordelivet.

Först och främst: Jag missunnar inte Annika Östberg att få sitta av resten av sitt straff i svenskt fängelse. Och jag klandrar henne absolut inte för att kämpat för detta.

Men varför denna hype? Varför engagerar sig hela medie-Sverige i Östberg-fallet? Hon är ju inte direkt någon Dawit Isaak som suttit oskyldigt fängslad av en skurkregim. Hon har hjälpt till att mörda en polisman, ett oerhört grovt brott. Hon har fått sitt fall prövat i en civiliserad rättegång och befunnits skyldig.

Inte heller har hon hållits inlåst under inhumana förhållanden. Den amerikanska fångvården håller kanske inte hotellstandard, men det är å andra sidan heller ingen thailändsk kackerlacksjordhåla hon försmäktat i.

Jag tycker amerikanernas hållning är helt rimlig. Låt säga att Tony Olsson eller Jackie Arklöv bad att få bli förflyttade till ett land vars fångvård förmodligen skulle släppa ut dem efter ett par år. För mig är det inte självklart att Sverige borde sända iväg dem (även om vi antar att det fanns något slags ömmande skäl).

Det finns helt enkelt vissa brottslingar vars gärningar är såpass allvarliga att en alltför förmånlig behandling av dem uppfattas som stötande. Polismördare hör till den kategorin.

Uppdatering 9/4: Nu har medieforskarna också reagerat.

Öppna öronen, Östros

Idag går Thomas Östros (Anders Borgs efterträdare, om Mona Sahlin får bestämma) ut och förklarar hur han ska rädda Sverige ur krisen.

Va? Det har jag inte hört något om.

Vi vill investera i entreprenörskap, säger Östros - med sänkt arbetsgivaravgift för de små företagen.

Nejmenfytusan. Det var en hejdundrande entreprenörskapssatsning. Exakt hur mycket arbetsgivaravgifterna ska sänkas nämner Östros inget om. Den tystnaden är sannolikt ganska talande.

Det verkar som att Östros börjat läsa företagarnas topplistor över angelägna reformer. Men slutat efter första punkten (sänkta arbetsgivaravgifter). Kanske kan det vara på sin plats att påminna om övriga önskemål; en svala gör ju, som bekant, ingen sommar.

Företagarna
  • Sänk arbetsgivaravgifterna
  • Reformera arbetsrätten och kollektivavtalen
  • Minska krånglet
  • Stoppa osund konkurrens
  • Krångla inte till offentliga upphandlingar
  • Anpassa trygghetssystemen för företagare
  • Effektivisera arbetsmarknaden
  • Inför euron
  • Småföretagsanpassa miljö- och energipolitiken
  • Bättre kommunikationer
(källa)

Företagarförbundet
  • Sänk arbetsgivaravgifterna
  • Differentiera och utveckla sjukförsäkringen
  • Inför särskilda regler för små företag - vi kallar dem "småbolagsregler"
  • Ta bort specialbeskattningen av småföretagare, de så kallade 3:12-reglerna
  • Stimulera lokalt ägande
  • Återkalla den nya förmånsrättslagen
  • Stimulera teknik och marknadsutveckling
  • Stärk rättssäkerheten i skatteprocesser
  • Beivra osund offentlig konkurrens
  • Inför ett komplett lärlingssystem
(källa)

Om man tror att jobb bäst skapas i företagen, och om man menar allvar när man säger att man vill främja företagandet - då tycker jag man gör klokt i att lyssna på vad företagen säger. Och helst inte stänga öronen efter första meningen.

2009-04-07

Sahlin i otakt med Rörelsen

Huvudproblemet för oppositionen är inte skandalerna kring Wanja Lundby-Wedin, även om Mona Sahlin säkert gärna vill tro det. Nej, det största problemet för S är nog snarast samarbetet med Miljöpartiet och vänstern. Dessa båda obskyra partier driver de livsviktiga mittenväljarna på flykten.

Så här skriver Norrköpings Tidningar:
Gällande opinionskrisen inom socialdemokratin är det uppenbart att Mona Sahlin gjorde ett fatalt misstag när hon accepterade Rörelsens krav på att ha med Vänsterpartiet i koalitionssamarbetet. En koalition mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet vore om inte annat en utmaning för den politiska mitten. En blandning av socialdemokratisk pragmatism och Miljöpartiets syn på småföretagande och nya lösningar vore spännande. Men i stället för nytänkande fick Sahlin en fotboja kopplad till ett ankare i form av Vänsterpartiet. Hur det går med nytänkandet då kan var och en räkna ut.
Ännu lite klatschigare uttrycker sig S-märkte pr-konsulten Harald Ullman på Newsdesk:
Oppositionen består av två stycken som är emot tillväxt och vars kärntrupper drömmer om att odla lin och göra getost i någon liten jämtländsk håla. Och den tredje är egentligen är emot marknadsekonomin och vars kärntrupper egentligen hoppas att lågkonjunkturen ska leda till kollaps för kapitalismen. Och de fyra ska föra en politik som skapar tillväxt, sysselsättning och välfärd.
Det var möjligen detta Mona Sahlin hade på känn när hon i höstas bara bjöd in Mp till samarbetet. Men Rörelsen ville annorlunda och tvingade Sahlin att öppna stora famnen för Ohlygarkerna. Det verkar ofrånkomligen finnas ett glapp mellan Sahlin (och kretsen kring henne) och resten av Rörelsen. Ska bli spännande att se hur det utvecklar sig framöver.

2009-04-06

Skriftlig konflikthantering

Konflikthantering medelst lappskrivning kan vara en svensk paradgren - till den grad excellerar vi i denna konst att det till och med skrivits en bok i ämnet (Den som inte tar bort luddet ska dö! av David Batra).

De här lapparna dyker upp lite varstans. En klassiker är den med texten "Din mamma jobbar inte här", som förväntas få disksyndare att upphöra med sitt skadliga beteende.

På min arbetsplats är det ett helt annat beteende som ska stävjas; ett beteende så rysligt att det fått vår KP Städ att rycka ut och skriva lappar i ilsket rött.


Än värre elände har uppdagats i vår tvättstuga. Här får sig en presumerat vanskapt granne sig en släng av sleven.

Det är inte utan att man är lite nyfiken på om en enda av alla dessa ilskna lappar någonsin fått önskad effekt.

Uppryckning önskas bland de små blå

I veckan publicerades en rätt omtumlande opinionsundersökning från Demoskop, där Moderaterna plötsligt blivit Sveriges största parti. M fick 35,5 procent av väljarsympatierna jämfört med S, som fick 30,9 procent.

För oss som tror och hoppas på en Alliansseger i valet 2010 är det med blandad förtjusning man tar del av den här undersökningen. Den visar nämligen också att KD och C halkar ur riksdagen, och med totalt 42,8 procent för M och Fp så sitter regeringsmakten löst.

Att KD tappar mark är förståeligt. Partiet står ganska långt ifrån överiga borgerliga partier i sin profilfråga, familjepolitiken, och har haft svårt att få gehör i regeringen. Partiet framstår därmed som ganska menlöst. Den grånande skaran kärnväljare lär inte vara nöjda och några lyckade utspel för att locka nya sympatisörer har KD heller inte lyckats prestera under mandatperioden.

Centerns kräftgång är mer förbryllande. Med anledning av lågkonjunkturen har det ju varit en hel del fokus på Maud Olofsson och hennes näringsdepartement. Sådant brukar ge utdelning i mätningarna. Men inte den här gången, tydligen. I stället är det bara Firma Reinfeldt & Borg som lyckats dra växlar på finanskrisen.

Detta är en smått oroväckande utveckling, eftersom Alliansen även i valet 2010 lär behöva alla fyra partierna i riksdagen för att kunna fortsätta regera. Det är hög tid för Fp, C och KD att rycka upp sig och presentera sig som attraktiva alternativ till S och M.

Citatet

Even the most ardent of tax campaigners admit their subject is dogged by dullness. The Mego factor, US senator Carl Levin calls it, short for My Eyes Glaze Over. Tax is part of life's background hum: constant, familiar, tedious.
The Guardian skriver om skatteundandragande, 2 februari 2009.

2009-04-05

(M): 35,5 procent. (S): 30,9 procent.

Projektet ”de rödgröna” ter sig alltmer katastrofalt för S. Hur i all världen tänkte de partibossar som tvingade Mona Sahlin att gå in i ett trepartisamarbete med MP och Lars Ohly mitt i bistraste finanskris? Vad föreställde de sig att hon skulle säga till svenska folket: ”Jo, nu mina vänner är det fritt fall i ekonomin och då är jag stolt och glad att kunna erbjuda er inte bara socialdemokrater utan också – (trum­virvel) – tillväxtmotståndare och kommunister!!”
P J Anders Linder kommenterar de låga opinionssiffrorna för (S). SvD den 5 april.

2009-04-04

Påsköppet i bilhallen

Mamma funderar på att köpa ny bil. Den hon har är inte så gammal, men det är rätt stor. Så hon blir väldigt nervös när hon ska parkera den i det trånga parkeringsgarage hon får hålla till godo med sedan hon sålt huset.

Är det äggstrapris också?

Alltså: Ny bil ska utses och detta ska göras när sonen är i stan, dvs. till påsk. Mamma ringde bilhandlaren och frågade när vi kunde komma och provköra. Har ni öppet på långfredagen? Nej, det hade de inte. "Men det ordnar vi", sa bilhandlaren, "jag öppnar för er så ni får provköra".

Bilhallen öppnar alltså på långfredagen. Bara för att min mamma ska få provköra en liten bil. Det säger en del om läget i bilbranschen just nu.

2009-04-02

Poker-kväll med wallenbergare

I går afton bjöd Svenska Handelskammaren på wallenbergare i dubbel bemärkelse. Dels i form av köttfärsbiff med ärtor och potatismos, dels i form av Peter "Poker" Wallenberg, som stod till förfogande för en brokig skara bloggares frågor.

Poker och Peter (Egardt, vd för Handelskammaren)

Diskussionen var livlig och Wallenberg var öppenhjärtig. Själv tog jag bl.a. upp frågan om varför så få företagare syns i den mediala debatten. Varför är det ingen Wallenbergare som bloggar?

Jag vet att somliga (t.ex. likaledes närvarande bloggaren Dick Erixon) inte tycker att näringslivsaktörerna behöver spela politiker. Och det har han rätt i, på ett principiellt plan. De ska såklart i första hand lägga energi på att göra bra business.

Min utgångspunkt är pragmatisk. Jag vill ha ett samhälle där näringslivet är så fritt från regleringar som möjligt. Men för att nå ditt måste också näringslivet åtnjuta förtroende i samhället. Alla typer av "skandaler" riskerar att rasera ett sådant förtroende; följden av det blir att näringslivsfientliga attityder vinner mark. Och då är vi illa ute.

Jag tror att om fler "vanliga" företagare vågade synas i debatten så skulle näringslivet ses som självklart av allt fler. Dagens metoder, med debattutspel från Svenskt Näringsliv, riskerar att befästa bilden av näringslivet som något "där uppe" som inte är en angelägenhet för folket i stugorna. Men inget kan ju vara mer fel. Och därför blev jag så glad när jag idag läste ett inlägg på Newsmill där Pär Lärkeryd, som är vd i ett verkstadsföretag, berättar hur LAS-reglerna tvingar honom att säga upp kvinnlig personal och därmed cementera könsobalansen i hans bransch. Inlägget är förvisso sponsrat av SN, men ändå: All heder åt Pär Lärkeryd. Hoppas han får många efterföljare.

Poker Wallenberg verkade dock måttligt sugen på att börja blogga. Han förhörde sig dock om hur man gör. Och han hade läst våra bloggar. Så kanske, kanske, vågar man hoppas på en Wallenblogg?

Inifrån Skatteverket, del CLXIX

Även Skatteverket luras på första april. I en intranätsartikel avslöjades att nästa e-tjänst på banan blir e-vigslar:

"Bröllop är ju något de flesta förknippar med glädje och fest. Vi tror därför att e-vigslar kan blir en motvikt till den gängse bilden av Skatteverket som ett ställe med gråa och trista byråkrater. Det blir helt enkelt lite mer glitter och glamour kring vårt varumärke", påstods folkbokföringschefen ha sagt.

Det där var förstås bara hittepå. Tyvärr. Själv gillade jag såklart tanken på att skapa lite mer glitter och glamour kring vårt varumärke. Drömmen vore att nån gång få åtminstone ett uppskattande leende när man berättar för nya bekanta att man jobbar på Skatteverket. Nu ser de flesta ut som att de uttrycker sitt djupa deltagande.

Några som är bättre på det här med glitter och glamour är managementkonsulterna. I en rätt hejdlös artikel i interntidningen Ture skrev Christer Hellström i Accentures ledningsgrupp för ett par år sedan bl.a. följande.
"Du som jobbar hos Accenture är något alldeles speciellt. [...] Inte nog med att du är mer intelligent än genomsnittet, du är mer social, du är mer kunnig, du har fler intressen och är mer välutbildad, du tränar mer än andra, du lägger mycket tid och pengar på det som är snyggt och roligt, du festar oftare, du är även friskare och mer berest. [...] man inser snabbt att vi på Accenture är en begåvad, medveten och aktiv skara. [...]

Nackdelen med den höga nivån är att man kan bli hemmablind och då inte lyckas njuta av sitt privilegierade liv. Man tror att det man har omkring sig varje dag är normalt. [...]

För mig blir det mest uppenbart då jag återvänder till Kungälv, min uppväxtstad. Snabbt går jag 20 år tillbaks i samtalsämnena. Allt jag är van att prata om, möts med en fågelholks-look. Jasper Morrison? Befordran? Vernissage? Företagsskidresa? Nytt kök? Manager? Lönehöjning? VIP-kort? Övertidsbank? Till min glädje har de numera åtminstone fått koll på sushi.

Så när du läser detta nummer, luta dig tillbaks och reflektera över att livet inte är en tävling och att det inte är ett måste, utan en välförtjänt och obegränsad möjlighet att få vara del av en så privilegierad och begåvad grupp. Vi befinner oss, tack vare hårt arbete och lyckliga omständigheter, i det absoluta toppskiktet dit många strävar."
Det här kan man förstås tycka är en odräglig, självgod och en smula osmaklig omgång ryggdunkar bland dem som intagit samhällets gräddhylla. Fast själv gillar jag det, på något vis. Christer Hellströms text är en brutal uppgörelse med en av de tråkigaste företeelserna som finns i Sverige, jantelagen. Den utbredda missunnsamhet som präglar vårt samhälle är inte bara trist - den har dessutom en hämmande effekt på ambitiösa människor. Och det står oss dyrt. Sverige behöver fler, inte färre, framgångsrika människor. Vi behöver mera glitter och glamour. Möjligen litegrann tvärtemot Skatteverkets gråa, trista byråkratgröt.