2009-04-02

Inifrån Skatteverket, del CLXIX

Även Skatteverket luras på första april. I en intranätsartikel avslöjades att nästa e-tjänst på banan blir e-vigslar:

"Bröllop är ju något de flesta förknippar med glädje och fest. Vi tror därför att e-vigslar kan blir en motvikt till den gängse bilden av Skatteverket som ett ställe med gråa och trista byråkrater. Det blir helt enkelt lite mer glitter och glamour kring vårt varumärke", påstods folkbokföringschefen ha sagt.

Det där var förstås bara hittepå. Tyvärr. Själv gillade jag såklart tanken på att skapa lite mer glitter och glamour kring vårt varumärke. Drömmen vore att nån gång få åtminstone ett uppskattande leende när man berättar för nya bekanta att man jobbar på Skatteverket. Nu ser de flesta ut som att de uttrycker sitt djupa deltagande.

Några som är bättre på det här med glitter och glamour är managementkonsulterna. I en rätt hejdlös artikel i interntidningen Ture skrev Christer Hellström i Accentures ledningsgrupp för ett par år sedan bl.a. följande.
"Du som jobbar hos Accenture är något alldeles speciellt. [...] Inte nog med att du är mer intelligent än genomsnittet, du är mer social, du är mer kunnig, du har fler intressen och är mer välutbildad, du tränar mer än andra, du lägger mycket tid och pengar på det som är snyggt och roligt, du festar oftare, du är även friskare och mer berest. [...] man inser snabbt att vi på Accenture är en begåvad, medveten och aktiv skara. [...]

Nackdelen med den höga nivån är att man kan bli hemmablind och då inte lyckas njuta av sitt privilegierade liv. Man tror att det man har omkring sig varje dag är normalt. [...]

För mig blir det mest uppenbart då jag återvänder till Kungälv, min uppväxtstad. Snabbt går jag 20 år tillbaks i samtalsämnena. Allt jag är van att prata om, möts med en fågelholks-look. Jasper Morrison? Befordran? Vernissage? Företagsskidresa? Nytt kök? Manager? Lönehöjning? VIP-kort? Övertidsbank? Till min glädje har de numera åtminstone fått koll på sushi.

Så när du läser detta nummer, luta dig tillbaks och reflektera över att livet inte är en tävling och att det inte är ett måste, utan en välförtjänt och obegränsad möjlighet att få vara del av en så privilegierad och begåvad grupp. Vi befinner oss, tack vare hårt arbete och lyckliga omständigheter, i det absoluta toppskiktet dit många strävar."
Det här kan man förstås tycka är en odräglig, självgod och en smula osmaklig omgång ryggdunkar bland dem som intagit samhällets gräddhylla. Fast själv gillar jag det, på något vis. Christer Hellströms text är en brutal uppgörelse med en av de tråkigaste företeelserna som finns i Sverige, jantelagen. Den utbredda missunnsamhet som präglar vårt samhälle är inte bara trist - den har dessutom en hämmande effekt på ambitiösa människor. Och det står oss dyrt. Sverige behöver fler, inte färre, framgångsrika människor. Vi behöver mera glitter och glamour. Möjligen litegrann tvärtemot Skatteverkets gråa, trista byråkratgröt.

5 kommentarer:

Noa Resare sa...

Ett tufft knep som skatteverket skulle kunna testa för att inte framstå som allt glitter och glamours svurne fiende är att inte för tredje gången överklaga Madeleines rätt till sitt namn:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4826845.ab

mina 0.02SEK

Jesper Svensson sa...

Skatteverket fullföljer ju överklagandet för att få klarhet i vad som gäller. Det är domstolarnas uppgift att tolka lagstiftningen, Skatteverket ska bara försöka tillämpa den. Och ibland är det bättre att låta Regeringsrätten sätta ner foten än att handläggare runt om i landet behöva ska sitta och gissa vad som gäller.

Noa Resare sa...

Jag kan förstå att det är ett ur principiell synvinkel rimligt tillvägagångssätt att överklaga hela vägen då ett läge är oklart. Samtidigt är skatteverkets nuvarande linje (att ofta, men inte alltid, avslå namn som uppfattas som konträra till juridiskt kön) ganska ny och har inget direkt stöd i namnlagen.

Tvärtom är de flesta överens om att lagens bokstav och förarbeten syftar till att minska förvirring på grund av motstridigt namn och könsuttryck, inte motstidigt namn och juridisk könstillhörighet. En del riksdagspersoner jag varit i kontakt med menar till exempel att det inte är lagen utan den märkliga praxis som skatteverket utvecklat som är felet.

Dessutom är det väldigt påfrestande för den enskilde att gång på gång få rätt i domstol, men gång på gång få en myndighet mot sig.

ps. Intressant att notera är dock att det även finns möjlighet att ändra namn via PRV. De tillämpar samma lag annorlunda och hos dem är det normalt inga problem.

Jesper Svensson sa...

Att två myndigheter tillämpar en lag olika tycker jag låter som ett utmärkt skäl för att låta Regeringsrätten får klargöra hur det ska vara.

Det kan såklart vara påfrestande för individen men man kan ju trösta sig med att ett domstolsavgörande förhoppningsvis gör kampen mot myndigheterna lättare för många andra.

Anonym sa...

Christer Hellström är från Kungälv, och tänker och talar som folk gör i Kungälv. Västsveriges wannabe-huvudstad med flest golfbanor (och klonade prefab-villor) per invånare.