2014-08-17

I Folkpartiets skola får alla lära sig läsa, räkna... och stava

Fortsatta satsningar på lärarna och på de elever som behöver extra mycket hjälp. Det är två av Folkpartiets löften inför valet. Dessutom har skolans förmåga att lära ut goda skrivkunskaper fått oväntad aktualitet.

Rösta för skolan är ett av budskapen i Folkpartiets valkampanj, som i veckan fick lite oväntad uppmärksamhet. Det började med att en felstavad bussannons från en FP-förening i Jämtland fick stor spridning i sociala medier. Därefter dök det upp ytterligare en affisch, där Folkpartiet dessvärre bjöd in till "val upptakt". Mot slutet av veckan nådde så den samlade skadeglädjen i landet sin kulmen när det visade sig att en folkpartist i Skåne ville ha "kunskapskola".

För ett parti med så starkt fokus på utbildningsfrågor är det förstås extra pinsamt när korrekturfel slinker igenom. Men gjort är gjort, och Folkpartiet bemötte gliringarna på bästa möjliga sätt: Genom att själv ta fram en valaffisch med budskapet "En skola där alla kan stava", med "Fålkpartiet" som avsändare. (Några folkpartister komponerade för övrigt ihop ett recept på "kunskapskola", som också fick spridning i sociala medier.)

Hur svårt ska det vara?
Själv började jag fundera på det olyckligt bortglömda s:et i kunskapsskolan. När sätter man samman ord med s, och när gör man det inte? Varför heter det kunskapsskola, men sommarskola? Söndagsskola, men privatskola? (Möjligen säger min okunskap om detta något om kvaliteten på min egen skolgång?) Jag vände mig till Språkrådets skrivregler, som ger följande besked:
"Hur en sammansättning skrivs hänger främst ihop med hur dess led ser ut. Speciell betydelse har det om förledet i sig är ett sammansatt ord, eftersom man då måste beakta särskilda fogeformer hos vissa ord. Sammansättningar med osammansatt förled skrivs ibland med foge-s (svarsalternativ), ibland inte (fågelsång). Sammansättningar med sammansatt förled skrivs normalt med foge-s: blåbärssoppa [eller kunskapsskola!]." 
Det knepiga med sammansättningar är alltså i regel inte sammansatta ord med sammansatt förled, utan ord med osammansatt förled. Där kan fogen bildas på fyra olika sätt: utan s (sommar + skola = sommarskola), med s (handel + skola = handelsskola), med vokal (tjänst + man = tjänsteman), med ombildad vokal (kyrka + gård = kyrkogård) eller med strykning av slutvokal (skola + mat = skolmat).

För oss med svenska som modersmål är de här sammansättningarna så självklara att vi sällan reflekterar över dem. Däremot kan de säkert vara en utmaning för den som lär sig svenska som andra språk. Eller den som skriver valaffischer.

Med eller utan stavfel så kommer vi i Folkpartiet oförtrutet att arbeta vidare för att Sverige ska ha världens bästa skola. I Folkpartiets valmanifest presenterades en rad förslag kring hur vi vill följa upp de reformer och satsningar som genomförts under Alliansregeringens första åtta år.

  • Folkpartiet vill satsa på lärarna. Genom att inrätta ytterligare 10 000 förstelärartjänster skapas karriärvägar och möjligheter till rejäla lönelyft för särskilt kompetenta lärare.
  • Folkpartiet vill satsa på lågstadiet. Vi vill genomföra ett lågstadielyft, som gör det möjligt för kommunerna att minska klasserna och ha fler speciallärare på lågstadiet. Elever som behöver extra hjälp ska få den snabbt.
  • Folkpartiet vill ge alla en bra skolgång. Idag har var och en av Sveriges 290 kommuner ansvar för skolan. Alla kommuner har inte samma resurser, ambitioner eller möjligheter att satsa på skolan. Därför vill vi att staten tar över ansvaret för skolan – för att ge alla elever i hela Sverige en bra skolgång.

Läs också gärna vad Lotta Edholm (FP) skriver om vår skolpolitik på Stockholmsbloggen. Rasmus Jonlund (FP) skriver om lika chanser med liberalerna. Vill du testa dina stavningskunskaper? Gör SvD:s quiz!

2014-08-16

Feministisk bokutmaning, del 4

I boken Utrensning skildrar Sofi Oksanen två människoöden som på olika sätt påverkades av kommunistdiktaturen i Sovjetunionen. I början av 1990-talet finner en gammal kvinna i Estland en utmattad flicka på sin gårdsplan. Det visar sig att flickan är ett traffickingoffer, på flykt undan sina plågoandar.

Även den äldre kvinnan har egna erfarenheter av mäns maktmissbruk. Under kriget stödde hennes syster Estlands frihetskamp mot mot den sovjetiska ockupationsmakten och själv blev hon i kommunalhusets mörka källare utsatt för övergrepp, förklädda till "förhör", av de segrande kommunisterna.

Sofi Oksanen, Utrensning.
Vid sidan av berättelsen om de båda kvinnorna, vars möte på gårdsplanen i Estland visar sig inte vara en slump, så ger Oksanen också en liten inblick i tillvaron i en socialistrepublik. Hon beskriver köandet för mat, myglet och nepotismen, ofriheten och förtrycket och, kanske värst av allt, den totala kontroll som Sovjetstaten utövade över sina medborgare. Överallt fanns det öron som lyssnade, ögon som spejade och munnar som villigt skvallrade till den lokala ordningsmakten. I Utrensning skildras alltså ett dubbelt förtryck: mäns våld mot kvinnor, och den totalitära statens våld mot sina medborgare.

Men Oksanen beskriver inte de båda kvinnorna bara som offer. Tvärtom är romanens huvudpersoner två starka och smarta kvinnor, som inte låter sig brytas ned och som kan slå tillbaka med kraft. I kölvattnet efter den turbulens som följde efter Sovjetimperiets sammanbrott så finner de båda, på olika sätt, till slut något slags frihet.

Andra böcker jag läst som en del i bokutmaningen: 
Spill
Bonjour tristesse
Bitterfittan

2014-08-14

V sprider skrämselpropaganda om vården

I en valreklamfilm tar nu Vänsterpartiet hjälp av en svårt sjuk skådespelare för att måla upp en bild av att den svenska sjukvården är dålig. Det är osmakligt.

I reklamfilmen säger cancersjuka skådespelaren Kim Anderzon att "det är viktigt att jag som patient vet att de gör allt som behövs för att man ska bli frisk. Oavsett kostnad." Det Vänsterpartiet vill få oss att tro, eller oroa oss för, är förstås att svensk sjukvård inte har tillräckligt med resurser för att ge god vård åt svårt sjuka patienter.

Men Vänsterpartiet har fel. Den svenska cancersjukvården – liksom den svenska hälso- och sjukvården i övrigt – håller internationell toppklass. När det t.ex. gäller dödlighet i cancer hamnar Sverige på sjunde plats av 35 länder, enligt en studie från OECD. Vår rika granne Norge kom på plats 19. Även vid exempelvis livmoderhalscancer, bröstcancer och kolorektal cancer har du större chans att överleva om du bor i Sverige än i de flesta andra ekonomiskt välutvecklade länderna.

Det kan du lita på.
I en artikel i Expressen berättar Kim Anderzon att hon har vårdats på Karolinska universitetssjukhuset, där hon har fått cellgifter och strålats närmare 30 gånger. Ja, 30 gånger.

"Jag får inte tillräckligt med hjälp i Sverige", säger Kim Anderzon. "Cellgifterna biter inte på mina tumörer." Hon har nu vänt sig till en alternativklinik i Tyskland, där hon behandlas med malört och aprikoskärnextrakt intravenöst.

Jag har all respekt och förståelse för den oro som Kim Anderzon, och andra cancerpatienter, måste känna när deras sjukdom växer sig så stark att mediciner och behandlingar inte rår på den. Jag har själv suttit bredvid min cancersjuka pappa när läkaren lät honom förstå att hans kamp mot cancern var förlorad; det är ingen rolig erfarenhet. Självklart önskar jag att alla de som kämpar mot svåra sjukdomar kunde vinna kampen och bli friska.

När diagnosen ser dyster ut är det inte konstigt att man både känner frustration och förtvivlan, även om de flesta nog innerst inne förstår att det finns sjukdomar som är så allvarliga att de inte kan botas ens av den mest avancerade och resursstarka sjukvården. Det är heller inte så konstigt att man väljer att rikta sin frustration mot den sjukvård som står maktlös.

Det som däremot är konstigt är att Vänsterpartiet väljer att dra politiska växlar på sjuka människors frustration och att därtill skrämma upp personer som kanske redan är sköra genom att sprida skrämselpropaganda om den svenska sjukvården. Det kommer inte göra någon friskare, och det kommer inte göra vården bättre. Det är bara osmakligt.

2014-08-11

Ett manifest för jämställdhet

Idag presenterades Folkpartiets valmanifest. Det innehåller förstås förslag på en rad områden, och jag gläder mig åt att jämställdhetsfrågorna kommer högt på dagordningen.

Folkpartiet vill satsa på högre löner i kvinnodominerade yrken. Genom en jämställdhetsmiljard vill vi inrätta karriärtjänster för förskollärare, barnmorskor och specialistsjuksköterskor och bygga ut systemet med förstelärare i skolan. Dessa karriärtjänster är förstås kopplade till rejäla lönelyft.

Folkpartiet vill stänga lönegapet mellan kvinnor och män. All lönediskriminering måste motverkas, och större företag ska göra årliga lönekartläggningar.

Folkpartiet vill införa en tredje "pappamånad". I början av 1990-talet genomdrev Folkpartiet den första öronmärkta månaden i föräldraförsäkringen. Nu vill vi öronmärka en tredje månad till vardera föräldern samt stärka jämställdhetsbonusen och avskaffa vårdnadsbidraget.

En liberal jämställdhetspolitik.
Folkpartiet vill stoppa mäns våld mot kvinnor. Detta är ett arbete som Folkpartiet drivit i regeringen under flera år och som gett ökat stöd till kvinnojourer och projekt mot mäns våld. Bland annat är det relationsvåldscentrum som finns i Söderort ett resultat av dessa satsningar. Folkpartiet vill att
kvinnojourerna ska få långsiktig finansiering och att arbetet mot våld ska vara en obligatorisk del av grundutbildningarna för alla som möter våldsoffer.

Folkpartiet vill värna valfriheten i välfärden. Många kvinnor arbetar i välfärdsbranschen, och självklart ska det finnas fortsatt goda möjligheter att driva företag även där, liksom det ska finnas fortsatt frihet för t.ex. undersköterskor, sjuksköterskor och läkare att ha fler arbetsgivare att välja mellan. Feminism utan socialism är devisen; till skillnad från feminister på vänsterkanten inser Folkpartiet att jämställdheten inte gynnas av att man sätter stopp för företagande i välfärdsbranschen, där över hälften av företagen leds av kvinnor.

Folkpartiet går till val på en modern, liberal jämställdhetspolitik med ambitiösa satsningar på att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män, få stopp på det sexuella våldet mot kvinnor och säkerställa att det finns en mångfald på arbetsmarknaden, även i kvinnodominerade yrken. Det är ett valmanifest för jämställdhet.

Andra bloggar:
Rasmus Jonlund (FP): Lika chanser med liberalerna
Anna Lundberg (FP): Rösta för skolan!
Stockholmsbloggen: Rösta för skolan – Folkpartiets valmanifest

2014-08-08

Smaklösa MP-utspel om skogsbranden

Miljöpartiet försöker plocka politiska poänger på den pågående skogsbranden i Västmanland. Det är osmakligt.

Valrörelsen har knappt börjat, och redan har Miljöpartiet levererat ett riktigt bottennapp. På sin Facebooksida har partiet lagt upp en bild om den pågående skogsbranden i Västmanland, med texten "Vi har inte råd att strunta i klimatförändringarna". Att ekonomiskpolitiske talespersonen Per Bolund dessutom publicerat en debattartikel på samma tema visar att detta inte bara är resultatet av att någon pr-människa på partikansliet fått hjärnsläpp. Miljöpartiet vill alltså göra gällande att branden beror på klimatförändringarna, och underförstått att den hade kunnat förhindrats om bara Miljöpartiet hade fått bestämma.

Vi måste tänka på baaarnen!
Det är förvisso Miljöpartiets affärsidé att skrämmas med olika sorters faror som lurar i framtiden. Oavsett om det gäller olika miljöhot, elektromagnetiska fält, chemtrails eller genmodifierade grödor, så finns Miljöpartiet där för att bekräfta människors oro och försäkra dem om att "vi tänker på barnen". (Mycket riktigt så inskärper partiet på sin Facebooksida att "barnens framtid står på spel".) Men någon gräns får det faktiskt finnas för vad man plockar billiga poäng på.

Redan för några dagar sedan fick språkröret Åsa Romson kritik för att ha dragit politiska växlar på skogsbranden. "Vi kommer att få se värmeböljor oftare. Vi behöver en beredskap för det", sade Romson då. (Partiet kallade till och med till en presskonferens!) Det kan i sammanhanget noteras att för ett par hundra år sedan brann omkring 250 000 hektar skog ner i Sverige varje år. Idag brinner omkring tusen hektar skog årligen. (Grillning i naturen, slängda fimpar och anlagda bränder är för övrigt de viktigaste brandorsakerna, enligt MSB.)

Det är möjligt att Romson har rätt. Men det gör inte hennes och Miljöpartiets utspel mindre omdömeslösa. Eller, för att citera Avestabon Simon Nyman: "Att man har mage att dra in politiken, mitt under en pågående katastrof, för att vinna någon procent inför valet, är direkt osmakligt."

Läs även
MP använder katastrofen som reklam i valrörelsen
MP kritiseras – gör politik av storbranden
(mp) vill dra politiska poäng av tragisk skogsbrand
Åsa Romson skäms

2014-08-04

Låt Stockholm bli en uppkopplad föregångsstad

"Vår vision är att nästa generations stockholmare ska ha tillgång till kostnadsfritt internet överallt i staden", skrev jag tillsammans med Daniel Forslund och Hanna Gerdes, FP Skarpnäck, i en debattartikel förra hösten. "I en dynamisk världsstad som Stockholm ska tillgången till snabb och stabil uppkoppling ska vara en självklarhet även för alla de personer som tillfälligt besöker staden som turister, besökare eller skyddssökande", skrev vi vidare.

Gärna blommor, men först en rejäl uppkoppling.
Sedan dess har Stockholms stad tagit ett steg i rätt riktning. Under detta år påbörjas arbetet med fritt wifi i stadens byggnader, på uppdrag av fastighetsborgarrådet Madeleine Sjöstedt (FP).
Idag berättar DN att fler kommuner ser värdet av att alla har tillgång till snabb uppkoppling. "Vi säkerställa att det inte är en ekonomisk fråga att kunna delta i det demokratiska samtalet", säger en företrädare för Helsingborgs kommun, där kostnadsfritt wifi finns i offentliga byggnader, parker och torg.

Det är glädjande att it-infrastrukturen byggs ut i Sverige, och att den digitala motorvägen öppnas upp för allt fler. Låt oss nu göra Stockholm till en uppkopplad föregångsstad!

2014-08-03

Feministisk bokutmaning, del 3

Den tredje boken av fem i Feministbibliotekets bokutmaning är Sigrid Combüchens Spill. En damroman, som vann Augustpriset 2010.

Spill är uppbyggd som en brevväxling kring en författare och en läsare, en äldre kvinna som flyttat till Spanien men som växte upp i det välmående villaområde i Lund, där författaren bosatt sig. I breven berättar kvinnan om sin ungdom och sin roll som föräldrarnas enda dotter och brödernas enda syster.

Sigrid Combüchen, Spill
Oavsett begåvning och intresse förde dåtidens konventioner henne till en sömmerskeskola. Den dyrare läkarutbildningen kostades förstås på äldste sonen. Skolan låg i Stockholm, och den unga Hedda inkvarterades i ett rum hos en avlägsen släkting. Förargligt nog delades rummet med en herre, och enda avskiljare var ett tunt draperi. Här visar sig könsmaktordningen. På nätterna ligger Hedda tyst som en mus, rädd för att något ska hända som kan uppfattas som otillbörligt umgänge med den okände herren och rumskamraten. En sådan händelse skulle leda till stor skam för kvinnan, medan den moraliska domen över mannen förstås inte skulle bli lika hård.

Skuldbeläggandet av kvinnor visar sig också när Heddas lillebror blir sjuk, och hennes äldre bror förväntar sig att hon ska lägga sin egen utbildning åt sidan för att i stället ta hand om brodern. Här får dock Hedda stöd i ett brev från sin svägerska, som berättar att brodern
"fortfarande är oförstående (arg) över att du for till Stockholm när 'din plats' är här. Jag ber att få inskjuta att jag inte delar hans åsikt ... Bröder tycker alltid att systrar slipper undan lättare, eftersom de bara ser vad flickorna slipper, inte vad de måste."
Behållningen av Spill tycker jag är just hur den belyser könsroller och normer. Även om Hedda växte upp under 1920- och 30-talen känns många attityder fortfarande aktuella (nog döms t.ex. ännu en kvinna som har många partner hårdare än en man?). Jag är också mycket imponerad av Sigrid Combüchens språkbehandling; hennes prosa är personlig och ofta mycket vacker. Trots detta tycker jag inte att berättelsen riktigt engagerar. Stundtals väcks nyfikenheten att läsa vidare, men alltför ofta tappar jag dessvärre både tråden och läslusten.

Andra böcker jag läst som en del i bokutmaningen: 
Bonjour tristesse 
Bitterfittan